Ätstörningar är egentligen ett samlingsnamn för en rad olika psykiska sjukdomar som drabbar människor och påverkar deras förhållande till mat och hur de äter. Problemen har ofta mentala orsaker men yttrar sig fysiskt hos den som insjuknar i denna typ av sjukdom. Gemensamt för alla dessa diagnoser är oftast ett behov av kontroll. När situationer som man inte kan kontrollera eller styra uppstår i livet hanterar man detta genom att kontrollera andra aspekter av sin tillvaro istället – i dessa fall handlar det om mat och förtäring av denna.
Det finns många olika typer av ätstörningar och de yttrar sig alla på olika sätt, även om det ofta finns likartade anledningar till att sjukdomen uppstår. Den allra vanligaste sorten, och den som nog flest människor känner till, är anorexia. Denna ätstörning tar sig uttryck i och med att de drabbade äter väldigt lite eller slutar att äta helt. Ofta äter de som utvecklat anorexi endast i sällskap med andra och väljer att äta väldigt lite eller inget alls när de är själva. Den lilla näring som de får i sig tvingas ibland också upp igen genom kräkningar.
En annan typ av ätstörning är bulimi. Bulimi fungerar annorlunda än vad den mer kända anorexin gör. De som lider av denna ätstörning hetsäter istället för att försöka äta så lite som möjligt. Efter att man ätit väldigt mycket försöker man dock göra sig av med detta övermått av föda och näring. Denna kompensation kan ske i olika former, ofta genom uppkastningar eller med hjälp av laxerande medel eller hård träning.
Ofta är det unga människor i de tidiga tonåren som drabbas av den här typen av sjukdomar, men bland de insjuknade finns personer i alla åldrar. Sjukdomarna är mycket allvarliga och kan ge bestående men både psykiskt och fysiskt. Bland annat kan det leda till problem med mage och tarmar, rubbningar i hormonnivåerna och bentätheten samt påverka förmågan att få barn. Utöver detta är naturligtvis de psykiska konsekvenserna stora och många kämpar länge för att bli friska och ändra på sitt förhållande till mat.