En sajt om ätstörningar

Ätstörningar och träning – när motion blir en besatthet

Ätstörningar och träning – när motion blir en besatthet

Ätstörningar och träning – en farlig balansgång

Motion är en viktig del av en hälsosam livsstil, men för vissa kan träningen övergå till en skadlig besatthet, särskilt i samband med ätstörningar. Denna artikel utforskar det komplexa förhållandet mellan ätstörningar och träning, belyser riskerna och ger råd om hur man kan få hjälp.

När träning blir ett tvång

För många som kämpar med ätstörningar, som anorexi och bulimi, blir träning ett sätt att kontrollera vikt och kroppsform. Vid anorexi används överdriven träning som ett sätt att ytterligare begränsa kaloriintaget och gå ner i vikt. Detta sker ofta i kombination med en strikt diet och fasta, drivet av en stark rädsla för att gå upp i vikt och en förvrängd kroppsuppfattning. Som det beskrivs på KI, utmärks anorexia nervosa av ett otillräckligt energiintag, låg kroppsvikt och ofta överdriven motion.

Vid bulimi kan motion istället användas som en kompensatorisk metod efter episoder av hetsätning. Detta blir ett försök att ”göra sig av med” de intagna kalorierna, och skapar en ond cirkel av hetsätning och kompensation. Stockholms beroendeklinik nämner just ”träna överdrivet” som ett av flera kompensatoriska beteenden vid bulimi. Träningen handlar då inte om välmående, utan om att försöka ”göra ogjort” hetsätningen.

Överdriven träning förekommer även vid andra ätstörningar. Även vid ospecificerade ätstörningar kan träning bli ett tvångsmässigt sätt att hantera ångest och negativa känslor. Det centrala är att tvångsmässig träning, oavsett specifik ätstörningsdiagnos, handlar om underliggande psykologiska problem, inte om strävan efter hälsa.

Ortorexi – När det ”hälsosamma” blir ohälsosamt

Ortorexi beskriver en fixering vid ”hälsosam” kost som kan övergå i en osund besatthet. Även om den ursprungliga definitionen av ortorexi fokuserar på mat, kopplas begreppet i Sverige ofta till överdriven träning. En studie från Göteborgs universitet visar att den svenska tolkningen av ortorexi ofta innefattar en kombination av fixering vid både mat och träning. Problemet uppstår när jakten på ”hälsa” blir så extrem att den får negativa konsekvenser för individens psykiska och fysiska välbefinnande.

Samhällets påverkan och skönhetsideal. Den ökande fokuseringen på hälsa i samhället, med betoning på nyttig mat och intensiv träning, har en baksida. SVT Nyheter rapporterar om en ökning av ätstörningar, och experter ser ett tydligt samband mellan den grasserande ”hälsotrenden” och denna ökning. Sociala medier bidrar till en osund syn på kost och träning genom att visa idealiserade bilder av ”perfekta kroppar” och extrema träningsrutiner. Som BUP beskriver, kan skönhetsideal i media och idrottsvärlden påverka, och personer med låg självkänsla eller de som upplevt trauman kan vara extra sårbara. Kontroll över mat och träning kan då kännas som ett sätt att hantera en annars kaotisk tillvaro.

Tecken på att träningen blivit en besatthet. Det är viktigt att vara uppmärksam på signaler som tyder på att träningen blivit tvångsmässig. Några varningssignaler kan vara:

  • Om du känner stark ångest eller skuld om du missar ett träningspass.
  • Om du tränar trots skador eller sjukdom.
  • Om träningen tar överhanden och påverkar dina relationer och andra delar av livet.
  • Om du använder träningen för att hantera känslor eller kontrollera din kropp på ett osunt sätt.
  • Om du ständigt tänker på träning och känner ett tvångsmässigt behov av att röra på dig, oavsett hur kroppen mår.

Träningsberoende och ätstörningar – en nära koppling

Forskning visar en stark koppling mellan ätstörningar och träningsberoende. En studie i Frontiers in Sports visade att träningsberoende är betydligt vanligare hos personer med ätstörningar – hela 60,2% av de med ätstörningar uppfyllde kriterierna för träningsberoende. En annan studie visade att risken för träningsberoende är nästan fyra gånger högre hos personer med ätstörningar.

Primärt och sekundärt träningsberoende. Det är viktigt att skilja på primärt och sekundärt träningsberoende. Sekundärt träningsberoende är en del av en ätstörning, där träningen används för att kontrollera vikt och kroppsform. Primärt träningsberoende, å andra sidan, kan existera utan en ätstörning, även om det är vanligare i kombination med en ätstörning. Vid primärt träningsberoende blir själva träningen ett beroende, med abstinenssymtom och en oförmåga att kontrollera träningsmängden. Träningen kan då drivas av psykologiska behov snarare än en önskan att kontrollera vikten.

Överdriven träning i kombination med ätstörningar kan leda till låg energitillgänglighet (LEA). Detta uppstår när kroppen inte får tillräckligt med energi för att täcka behovet, vilket kan leda till hormonella och metabola problem, och i förlängningen tillståndet RED-S (Relativ energibrist inom idrotten). Forskning visar att kvinnliga idrottare med ätstörningar och träningsberoende löper en betydligt högre risk för LEA. Även manliga idrottare påverkas, visar en studie.

Elitidrottare och risk. Elitidrottare är en särskilt utsatt grupp. Studier visar att risken för träningsberoende ökar med tävlingsnivån. En artikel belyser vikten av individuella behandlingsplaner för idrottare, där man tar hänsyn till idrottarens specifika situation och behov.

Vägen mot en sund relation till träning

Att återfå en sund relation till träning är fullt möjligt, även efter en ätstörning och träningsbesatthet. Det handlar om att bryta det tvångsmässiga mönstret och hitta en balans där träning är en källa till glädje, inte ett verktyg för kontroll. Första steget är att erkänna problemet. Om träningen styr ditt liv och skapar ångest, är det dags att söka hjälp.

Professionell hjälp är ofta nödvändig. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv behandlingsmetod för både ätstörningar och träningsberoende. Akademiska sjukhuset beskriver hur behandlingen ofta fokuserar på att bryta vidmakthållande faktorer, som överdriven träning. Ibland kan träningsabstinens rekommenderas i början av behandlingen. Träningsabstinens innebär att man under en period helt avstår från planerad träning, för att bryta det tvångsmässiga beteendet och ge kroppen en chans att återhämta sig.

Alternativa strategier. Att lära sig alternativa sätt att hantera känslor och stress är en viktig del av tillfrisknandet. Mindfulness, avslappningstekniker och att hitta andra intressen kan vara till stor hjälp. Exempel på alternativa strategier kan vara:

  • Att ägna sig åt kreativa aktiviteter som att måla, skriva eller spela musik.
  • Att umgås med vänner och familj, och delta i sociala aktiviteter som inte är relaterade till träning.
  • Att läsa en bok, se en film eller lyssna på en podcast.
  • Att prova på en ny hobby som inte är relaterad till träning, till exempel matlagning, trädgårdsarbete eller språkstudier.

Att omge sig med stöttande personer och undvika triggande miljöer är också viktigt i processen. Det handlar om att skapa en miljö som främjar läkning och välmående.

Lyssna på kroppen. Att lära sig lyssna på kroppens signaler och respektera vilodagar är centralt. Det handlar om att träna för att må bra, inte för att straffa sig själv. Det är en process som tar tid, och det handlar om att acceptera sin kropp och hitta en balans som fungerar för just dig.

Anhörigas roll. Om du är anhörig till någon som kämpar med en ätstörning och tvångsmässig träning, är det viktigt att finnas där som stöd. Uppmuntra personen att söka professionell hjälp och visa att du finns där oavsett vad. Undvik att döma eller skuldbelägga, och försök istället att skapa en trygg och stöttande miljö. Kom ihåg att du inte kan ”bota” personen, men du kan vara en viktig del av deras tillfrisknande.

Sammanfattning

Överdriven träning i samband med ätstörningar är ett allvarligt problem som kräver uppmärksamhet. Genom ökad medvetenhet, tidig upptäckt och rätt stöd kan vi hjälpa individer att bryta det tvångsmässiga mönstret och hitta en hälsosam relation till träning. Målet är att träning ska bidra till välmående och livskvalitet, istället för att styras av tvång och ångest. Vägen till en sund relation till träning och kroppen kan vara lång, men det är en resa värd att göra. Kom ihåg att professionell hjälp finns att få, och att ett tillfrisknande är fullt möjligt.

InReview