Sociala medier är en fantastisk källa till information och ger oss möjligheter att hålla kontakten med nära och kära. Men, den digitala världen har en baksida. Den påverkar vår självbild och psykiska hälsa. För många, och speciellt de som kämpar med ätstörningar, kan sociala medier leda till en negativ spiral av osäkerhet och ständig jämförelse.
Självbild i sociala mediers tid
Vår självbild – den inre bilden av vilka vi är – formas av många saker. Uppväxten, våra värderingar och livserfarenheter spelar alla in. Tonåren är en extra känslig tid då självbilden är under ständig utveckling. Idag spelar sociala medier en stor roll i hur unga formar sin identitet, vilket bekräftas av forskning från Högskolan i Borås. Många unga strävar efter att visa upp ett ”Idealsjälv”, en putsad och förbättrad version av sig själva.
Problemet är att detta ”Idealsjälv” ofta är omöjligt att uppnå. Det bygger på skeva skönhetsideal som förstärks av redigerade bilder och lyckade berättelser. Detta kan skapa en känsla av att inte duga. Libresse beskriver hur en sund självbild innebär att man ser realistiskt på sina starka och svaga sidor, medan en negativ självbild skapar osäkerhet.
Algoritmernas dolda makt
Plattformar som Instagram och TikTok använder algoritmer för att vi ska stanna kvar så länge som möjligt. Dessa algoritmer lär sig vad som fångar vår uppmärksamhet, och det är tyvärr ofta sådant som får oss att må dåligt. För personer med ätstörningar kan detta innebära ett konstant flöde av bilder och budskap som förstärker negativa tankar om den egna kroppen.
Som både Tidningen Syre och SvD rapporterat, kan den som råkar klicka på innehåll relaterat till ätstörningar hamna i en ond cirkel. Algoritmerna presenterar då mer av liknande innehåll, vilket kan vara oerhört triggande och försvåra tillfrisknandet. Många söker information på nätet, och risken är stor att man omedvetet exponeras för, och till och med bidrar till, skadligt innehåll.
Inom den digitala sfären finns det trender som ”thinspiration” och ”fitspiration”. ”Thinspiration” glorifierar extrem smalhet, medan ”fitspiration” framhäver en överdrivet tränad kropp. Båda dessa fenomen, som ofta sprids via sociala medier, kan trigga igång negativa tankemönster och beteenden, vilket bekräftas av forskning.
Pro-ana och pro-mia – en farlig gemenskap
På sociala medier förekommer även innehåll som benämns ”pro-ana” (pro-anorexi) och ”pro-mia” (pro-bulimi). Detta material normaliserar och till och med uppmuntrar ätstörningsbeteenden, vilket studier visat är direkt skadligt. Unga människor kan oavsiktligt komma i kontakt med detta och lära sig nya, destruktiva metoder.
Jakten på bekräftelse
Sociala medier är en plats där många söker bekräftelse och formar sin identitet. Bekräftelsen mäts ofta i likes och kommentarer. Det snabba gensvaret kan ge en tillfällig kick, men det kan också skapa ett beroende av yttre bekräftelse, vilket Rädda Barnen varnar för. Om en uppladdad bild inte får det förväntade antalet likes kan det leda till självkritik och en känsla av att inte vara omtyckt.
Den ständiga strömmen av perfekta bilder skapar en miljö där många jämför sig med andra. Detta kan leda till att man känner sig missnöjd med sin egen kropp, vilket Mediemyndigheten påpekar. Denna negativa spiral kan leda till att man börjar ändra sitt ätbeteende, kanske genom att hoppa över måltider eller utesluta vissa livsmedel. Överdriven träning, ofta inspirerad av ”fitspiration”-trender, kan också bli ett sätt att försöka uppnå ouppnåeliga ideal. I vissa fall kan detta leda till ett tvångsmässigt beteende där man ständigt kontrollerar sin kropp och vikt, vilket är ett vanligt tecken på ätstörningar.
Kroppspositivism – en motrörelse med utmaningar
Som en reaktion mot de skeva idealen har kroppspositivism vuxit sig stark. Denna rörelse handlar om att acceptera alla kroppar och visa en mer varierad bild av skönhet. Men, även om budskapet är gott, kan det konstanta fokuserandet på kroppen leda till ökad självupptagenhet.
Det är viktigt att komma ihåg att sociala medier inte bara är av ondo. De kan också erbjuda gemenskap och stöd, vilket Rädda Barnen framhåller. Utmaningen ligger i att använda sociala medier på ett sätt som stärker vår psykiska hälsa.
Att skapa en sundare digital vardag
För att minska sociala mediers negativa påverkan behöver vi arbeta på flera fronter. Det handlar om att öka medvetenheten, stärka oss själva och skapa en mer stöttande kultur, både på och utanför nätet. Karolinska Institutet betonar vikten av att stärka unga flickors självkänsla, eftersom en svag självkänsla ökar risken för psykisk ohälsa.
En viktig del är att lära sig att känna igen och ifrågasätta triggande innehåll. Att bygga upp en stark självkänsla, som inte är beroende av andras gillande, är ett viktigt skydd. Det kan man göra genom att fokusera på sina inre egenskaper och intressen, istället för sitt utseende.
För den som kämpar med en ätstörning är professionell hjälp och stöd från omgivningen avgörande. Det kan handla om terapi, stödgrupper eller forum online. Om du, eller någon du känner, mår dåligt, tveka inte att söka hjälp. 1177 Vårdguiden erbjuder information och vägledning.
Framtidens ansvar
Företagen bakom sociala medier har ett stort ansvar för att skapa en tryggare digital miljö. Det handlar om att aktivt ta bort skadligt innehåll, vara öppna med hur algoritmerna fungerar och erbjuda verktyg som ger användarna större kontroll. Genom att samarbeta – som individer, familjer, skolor, vårdpersonal och företag – kan vi skapa en digital värld som främjar psykiskt välbefinnande. En värld där sociala medier kan vara en plats för inspiration och gemenskap, istället för att skapa osäkerhet och lidande.
Sammanfattning och viktiga lärdomar
Sociala medier har en stor inverkan på hur vi ser på oss själva, speciellt för unga. Algoritmer, triggande innehåll och jakten på bekräftelse kan skapa en negativ spiral som påverkar självbilden och ökar risken för ätstörningar. Men genom ökad medvetenhet, en starkare självkänsla och en mer ansvarsfull digital miljö kan vi vända den negativa trenden. Kom ihåg att sociala medier bara är en del av livet – det är viktigt att också fokusera på verkliga relationer och aktiviteter som ger glädje och mening.